Snart, snaart, snaaart.
Just nu ser det ut så här utanför fönstret.
Så, som man säkert förstår... så känns min tågluff aningen för långt bort. Aningen.
Därför försöker jag vara glad. (Försöker verkligen) Så jag lägger upp fina bilder på vart jag kommer befinna mig om några månader. (Vägrar att skriva hur många, det blir deprimerande)
Så. Nästan bättre.
Kärleksbrev
Trackback
